Förr i tiden var ljusstöpningen en viktig händelse i årskalendern. Hela årsbehovet av ljus skulle stöpas på en gång. Enligt traditionen skulle detta göras efter slakten, i början av december. Från slakten fick man nämligen talg, som man stöpte ljus av. Dessa ljus osade mycket mer än dagens stearinljus.
Hur gör man? Det finns ljusmassa att köpa, men kan drygas ut med gamla ljusstumpar. Arbetet går till så att man knyter fast ett antal vekar på till exempel en blompinne, cirka 3–5. Bunken man ska doppa i värms i vattenbad för att undvika överhettning, som kan leda till brand. Den ska vara minst så djup som vekarnas längd, men måste inte bestå av smält stearin i hela bunken utan den kan vara delvis fylld med 70-gradigt vatten. Stearinet väger mindre än vattnet och flyter upp. Allteftersom stearinet går åt kan man fylla på mer hett vatten. (Jag har dock läst varningar om detta på vissa håll, massan kan bli för het och "flyga upp" ur kärlet.) Vekarna doppas relativt fort, blompinne sänks och höjs direkt i följd, utan att den stannar i ljusmassan. Efter doppningen hängs blompinnen över två tvärslåar så att vekarna kan hänga fritt. De måste stelna mellan doppningarna. När ljusen är lagom tjocka får de hänga och kallna över natten.
Bilden är avfotad från Stora Julboken
Det är så fint med hemstöpta ljus!
SvaraRaderaRe: Saknaden av snö på jul... Jag har nog vant mig efter 12år att det är varmt och fuktigt. Saknar snön o kylan ibland - Brukar sätta igång AC:n så det blir iskallt, fast när man sedan går ut får kroppen en chock :D
Julkramar från Australien♥ ~Pernilla